torsdag 11 december 2008
Jag tror jag har det....... för andra gången
Under min vistelse på Meditationscentret upplevde jag att jag kunde vila i mina arbetsuppgifter, i stortsätt hur jobbigt jag än hade det. Jag kunde luta mig mot den tydliga struktur som fanns. Min främsta uppgift var att duka fram och duka av, göra te, diska, torka bord. Jag fanns i en gemenskap ett sammanhang, jag hade min roll, andra var beroende av mitt arbete. Hur enkel min uppgift kunde tyckas vara, så var den viktig. Om jag inte var där och arbetade (servade meditatörerna) skulle de inte kunna vara där och meditera. Min insats var viktig. Det tänker jag spelar stor roll. Hur kan vi få eleverna i skolan att känna att det spelar roll att just de är där?, och att de behövs? Att jobba ihop klassen till en grupp, att tillhöra en grupp. Om de får ingå i ett sammanhang där varje individ har sin plats, och ger till gruppen. Det är en del i det hela, en annan är att det gavs tydliga beskrivningar på vad som förväntades av mig. Jag fick veta att det var just det här jag skulle göra. Jag underkastade mig uppgiften och den strukturen. Jag gjorde mitt arbete väl. Med tiden började jag effektivisera mitt arbete, ordningen på när jag gjorde vad. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag kunde vara närvarande i det jag gjorde. Detta växte till att jag varje morgon klockan 05.25 gick med gott mod till köket för att börja dagens arbete. Jag visste vem jag skulle träffa i köket. Jag visste vad som skulle göras och i vilken ordning. Det fanns kartor över hur jag skulle placera all mat, en karta för frukost, en för lunch och en för kvällsteet. Jag upplevde det så vilsamt. När jag var upptagen av mina känslor eller tankar eller kände motstånd så blev jag, igen och igen uppfångad och vägledd till det jag skulle göra. med hjälp av den tydliga struktur som fanns. Under dessa tio dagar underkastade mig min uppgift (nämnde ovan) och den struktur och schemat. Jag tänker att eleverna i skolan väljer inte själva om de vill gå i skolan eller inte. Vi har skolplikt i Sverige men vad de dock väljer är vad de gör av den tid som de är tvingade att vara i skolan. Det är deras val. Och det tänker jag att jag som lärare är viktigt att göra tydligt för dem. Ja, det kommer innebära hårt arbete men de kommer också få mycket tillbaks. Jag känner mig som mattematikläraren i serien 9A.
Jag har fått svar från några och det är jag jätte tacksam för. Det händer något när jag vet att ni har läst. Jag känner mig nog sedd. Tack!
Här nedan är den text jag skickade tillbaks till de som skickat komentarer. De hamnade på min mail. Kanske skall jag publicera dem (komentarerna) också. De skickades på bloggen.
Hej!
Vad skönt det är att ni har läst min text!
Ja vad skall jag göra av det här. Jag har ju nu kommit in på vad formen, strukturen, ramarna kan påverka motivation och leda till meningsskapande. Varje dag gjorde jag samma sak, ändå tröttnade jag inte. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag visste att det här är min uppgift. Jag gjorde den mycket bra. Sedan hände massor av andra saker utöver, det gjorde vi oxå. Det fanns en tillfredställelse och jag kände en mening med mitt (ritual) fram och bortdukande...osv. Det funderar jag nu över om jag kan använda mig av i skolan. Om jag ger tydliga ramar i bildundervisningen. Visar på kärnan. Detta lilla det är det ni skall göra, det är det bildundervisningen går ut på. Och sedan återkoppla dithän om och om igen. Det är detta ni har gjort. Ser ni? Kan då elever känna motivation och anstränga sig i skolan, för dem själva och deras utveckling? Kan de då känna att skolan berör dem och är meningsfull?
Tack en en gång för era tankar!!!
onsdag 10 december 2008
Kunskapskanalen - Alternativ medicin -meditation
När vi lär oss nya saker förändras hjärnvävnaden, som tex. jonglering. Neuroplastisitet.
Det kan vi göra hela livet.
Ja hon kom fram till att vi kan förändra hjärnan genom tankar - meditation
Hjärnbalken får en annan struktur. I insulära loben(vet inte om det alls stavas så), är det området i hjärnan som behandlar bla. våra känslor, minne. De har sett att förändringar sker när man mediterar.
De menar på att det påverkar vår konsentration, blir mer avslappnade, lugnare, stabilare, bättre kontroll över våra känslor, mer tillfreds, lyckligare. En bättre människa.
På en community mediterade de två gånger per dag under skoldagen.
Hon pratade också om livsstilen, kost och motion som påverkar vår hälsa.
Här nedan är några smakprov på mitt torftiga försök att göra skuggteater. Bilderna är tagna med min mobilkamera. Denna tanken med skuggteater har jag haft länge nu, sedan meditationen. Kanske är det så att iden känns passe när jag väl skulle göra den. Viste inte vad jag skulle göra, det blev fult, kände mig villrådig och lite besviken. Vad flickan och hundarna har med mitt projekt och göra....vet inte, ville bara göra något för att se hur det skulle kunna se ut.
måndag 1 december 2008
söndag 30 november 2008
tisdag 18 november 2008
fredag 14 november 2008
Kulturen gör motstånd mot naturen
Naturen gör motstånd mot kulturen. - När jag cyklade hem i ösregn, erbjöd naturen ett motstånd mot kulturen. Jag skulle ta mig hem. Hade jag inte gjort motstånd så skulle jag tagit skydd under ett träd och väntat till regnet slutat eller lugnat sig.
Kulturen - vi skall lära oss äta med bestick, torka oss i rumpan med papper när vi bajsat osv.
Snölejopaden släpar i snöstorm hem sitt byte till sin unge som inte kan jaga själv. Naturen gör motstånd mot naturen.
Socialisation handlar om att lära sig vilja bete sig så som man måste bete sig.
Annama en disiplin som är givande.
I skolan -annama en disiplin som är givande.
Vad är då det?
Kärlek, normer, humor och gränser.
disiplin - sitta med motståndet - mot naturen - kulturen tämjer naturens impulser.
DISIPLIN
Jag har så svårt för att disiplinera mig själv!
Hur lär jag mig det?
Ikväll har jag lovat bort mig till att hjälpa till på folkmusikkafet. Det känns bra. De frågade mig, de behövde min hjälp! Det känns gott för mig.
Alla ni som läser denna blogg om ni behöver hjälp med något, snälla be mig. Jag vill inte bara gå upp i mig själv mitt egna. Jag vill finnas för dig även om vi har svårt av någon anledning att kommunicera. Det är väldigt sällan någon ber om hjälp. När ber jag om hjälp? När jag visar mig svag och vilsen får du möjligheten att visa dig stark o omvänt. Om vi ändå skulle börja visa oss för varndra.
På meditationskursen skall jag serva de andra som mediterar. Med det innebär det att jag skall laga mat, väcka dem, fixa avlopp om det behövs, komposten, se så att de har det bra.
torsdag 13 november 2008
"Dricka mycket vatten. "
Text: Bue Nordström
Bild: Helena Bergenrud
"Kanske tror ni inte att det är sant men i dag har jag faktiskt varit på utflykt. Hela dagen, med alla dom andra små båtarna. Kanske tror ni inte att det är sant. Kanske tror ni bara att det är barn som åker på utflykt. Men så är det inte. Vi små båtar älskar utflykter. Vi har varit på åar, fjordar, sjöar och älvar. En gång var vi precis på kanten av havet. Det rikyiga havet. Det är lite farligt, men det blir i alla fall spännande när vi ska dit igen. När utflykten var slut kom min stora båt och hämtade mig och jag berättade om allt jag varit med om och lite till".
Resurge
Varit på Konstmuseet och -hallen.
I hallen fastnade jag för fortsättningen på klagokören. Folk fick skicka in historier om sina arbetsplatser, de fick lägga till och dra ifrån. De del av berättelserna var sanna. Fick lova att göra upp, säga ifrån, göra sig själv till hjältar. 4 kortfilmer. Himla spännande ide att ta del av andras situationen och fantasier -revange!
Konstmuseet
P å utställningen, Talki´n loud and sayi´n something. Det var inget som riktigt fångade mig mer än ett igenkännande av arbetssätt. Skulle kanske varit bra med en tolk, hi hi jag menade guid.
En annan felsägning var ett ljudredigeringsprogram Alberton Love i stället för Alberton Live. Ja ja...
Jag har sökt info om konstnärer som jobbar med angränsande teman till mitt...pratat med Andreas kollat på hans blogg om tid. www.streckandreas.blogspot.com
On Kawara
Har gjort Datummålningar - jobbat med teman som tid, liv död och att överleva.
Han är en konceptuell konstnär, han gjorde en till tre datummålningar per dag blev han inte klar innan midnatt förstörde han dem. Sammanlagt 2000 bilder. Började på 60 -talet avslutade när?
ett annat projekt han gjort var att skicka telegram till vänner med texten: "I am still alive"
Sam Teching Hsien
Jobbat med uthållighet
Många ett års projekt som:
- fotograferat sig själv varje timme under ett helt år och på samma plats.
- varit ihopbunden med en annan konstnär (Linda Montano) som han inte kände innan Repet var kanske två meter långt.
- suttit i en bur
- varit utomhus, mellan 26 sept 1981-26 sept 1982. Inte ens gå under ett tak
- inte fick titta på konst
Oxå gjort ett 13 års projekt, där han fört efteråt avslöjade vad han gjort. Det var att överleva.
Blivit tipsad om en gatumagiker, David Blaine. (Jag skall kolla upp honom).
Håller på med uthållighetsprojekt
- bott i en glasbur
- låda i luften
- liten platå
- is kub på Time Square
Var slutade jag sist..jo elevernas motstånd.
Att de ger upp vi första anblicken av motstånd. Att de inte ser det som de faktiskt har och får tillgång till. Bortskämda.
Jag kämpar med det själv. Som vid frukosten, om jag skall äta gröt som jag tycker oftast fastnar och tjocknar i halsen eller äta yoghurt med musli. Musli med nötter, russin, frön... Gröten med drottningsylt eller lingonsylt. Valmöjligheten är så stor! Väljer oftast yoghurt med musli, men efter ett tag smakar det inte något särskilt. Vad skall jag välja härnäst, vad är ännu godare..... Nä jag var i Guatemala våren 2001, bodde hos en familj. Vi åt ris och svarta bönor varje dag, tre ggr om dagen. Någon gång fick vi ägg till. Det var så gott, jag tröttnade aldrig under de två veckorna jag bodde där. När jag varit på mediationskurs (som jag snart skall på igen) har jag ätit gröt så gott som varje morgon, det har smakat så gott. Vad beror det på? Är det sättet som vi lever på som gör oss missnöjda?
MISSNÖJE.
ATT UPPSKATTA OCH SE DET VI HAR ,OCH VARA TACKSAMMA FÖR DET!
Tacksamhet
Missnöje - Tacksamhet
Att ge upp, då investerar man inte i något, och då bygger man inget. Och det finns häller inget att bygga vidare på.
Investera - meningsskapande
Om skolan skall vara meningsfull för eleverna måste de investera, i sig själva!
Ge saker och ting en chans.
onsdag 12 november 2008
Jag tror jag har det!!!!!
Efter grupphandledningen med Tarja cyklade jag hem i ösregnet.När jag säger ösregn så menar jag ösregn. Vattnet började skvalpa i stövlarna. Det blåste likaså. Vilket Motstånd samtidigt härligt när det är något ordentligt!
Ja visst MOTSTÅND här kommer jag. Jag vill jobba med motstånd,
Mitt motstånd inför vipassana meditationen
elevernas motstånd... att vad.... Det krävde mer eftertanke att formulera
Jag skall tänka mer på det imorgon. Nu har jag lovat min älskade att vi skall ha tid tillsammans.
På återseende!
tisdag 11 november 2008
Skisser på dockor
Inspiration till mina dockor, en bild ur Rapporten från Sveriges inre. Psyke kampanjen, http://www.sverigesinre.nu/ Illustrationen är gjord av Jesper Waldersten
Rent estetiskt fastnade jag för denna bilden.
Att se och höra saker som dom egentligen är...
Att se saker som de egentligen är
Fotografera/filma -att se saker som det egentligen är
Är på utsidan i den yttre värkligheten eller att se hur det är på insidan, den inre verkligheten.
måndag 10 november 2008
Försök till att formulera ett PM
Jag har tänkt att i detta examensarbete fundera kring och undersöka följande;
- Hur man kan lägga upp undervisningen i skolan på ett sätt som ger eleverna utrymme för reflektion, återkoppling och eftertanke i sitt arbete?
- Hur skall man få eleverna att kämpa när det tar emot och finns motstånd och svårigheter?
- Meningsskapande. Om de känner att det är meningsfullt och att det berör dem även utanför skolan. Kan det göra att de vill anstränga sig.
Vi kan inte tugga maten åt dem.
- Om jag skapar förutstättningarna som lärare. Men det innebär forfarnde att eleven måste anstränga sig för sin egen skull.
- Kan man begripa det när man fortfarande är barn och tar mycket förgivet? Kan de se de möjligheter de har när de är mitt uppe i det?
Jag kommer att serva på en mediationsretreat under tio dagar mellan den 19 nov - 30 nov. Detta skall vara en del av mitt examensarbete. Om det skall vara en del av min gestaltning vet jag inte i nuläget. Jag har tänkt att använda det som ett undersökande av de frågeställningar jag har ställt. Jag kommer att serva på meditationskursen, jag tänker i nuläget att ingredienser den rollen har skulle kunna påminna om rollen man har som lärare.
Gestaltning
Jag skulle vilja gestalta utifrån dessa begrepp som jag valt som nyckelord.
Reflektion, eftertanke, återkoppling, "att se saker som det egentligen är", motstånd, friktion, omsorg, acceptera, långsamhet, tillhörighet och fördjupa
Litteratur som jag skall titta närmre på:
Jag skall studera vad som står i den kommunala kursplanerna men även RS skolans kursplan
Freinet. C. För folkets skola
Andersen. T. Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen
Grandelius. B. Att sätta gränser. Ett villkor för växande
Gardner. H. De sju intelligenserna
Dysthe. O. Det flerstämmiga klassrummet
fredag 7 november 2008
spridda tankar
Reducera mängden uppgifter - få gå på djupet med ett projekt. Kan få in mycket i ett projekt om jag ser på det ur många perspektiv. Se varthän det leder, - genererar kanske i något annat
Läroplan - Kursplaner, vad står i dem? Kommunala, Rud.Stein. skolans kursplan.
Livsinställning
I skolans värld
Dra ned tempot - fördjupa
Skriva en egen kursplan utifrån min vision, skicka till skolverket och fråga, om jag skulle få godkänt för det här?
Att vara där
behov av retreat - nytt bränsle, påminnelse om
Utmaningen är inte att göra det eller att klara det, att meditatitera på ett meditationscenter utan att "göra det" i denna världen som vi lever i. I skolan värld. Kan jag lägga upp min undervisning på ett sätt som gör det möjligt för reflektion, eftertanke, att få lov att vara den och där man är.
Acceptans
meditation - att tvinga sig själv
skolan - tvång
motstånd
uthållighet
"slow rörelser"
livstempo
"slowfood"
Jag blir synlig i en gemenskap
motstånd - naturlig långsamhet
friktion
rötter
pedagogisk retreat i kontrast till min vfu skola
Rsteiner skolan i kontrast till samtiden - spänningsfält
Vfuskolan i kontrast till RS skolan
Samtiden
omsorg
Arvo Pärt -Alina
Finns gud
Känslan
Ger upp första anblicken av motstånd
friktion - slow
sockerberoende
Relationell pedagogik - attityd, respekt
Dra ned på tempot är ett måste
Att tillhöra en gemenskap
Jag känner behov av att dra mig undan ibland och "fånga upp mig själv" och sedan på nytt kunna vända mig utåt till andra. Är det så jag har blivit skolad? Skulle det behovet finnas om jag på riktigt var en del av en gemenskap? PÅ riktigt....Varför behöver jag vända mig bortåt och ta hand om mig själv. Kanske för att jag inte, och även att omvärlden inte, accepterar att jag är mig själv. Förställande. Dold. Vem vill se sanningen. Att vända sig bortåt innbär ett döljande av mig själv och att jag inte är ärlig.
förnedkande
torsdag 6 november 2008
Ruska av dammet och skärp parametrarna
- lärarnas samarbete imellan, en gemensam tanke med, vad man lär ut och hur (hela vägen från förskola till sissta året på gymnasiet)
- ett långsamt lärande eller kanske snarare att det finns tid för reflektion, eftertanke och återkoppling (stressen är en helt frånvarande, känsla av att här gör man färdigt och kanske blir uttråkad? Är det bra eller dåligt?)
- införlivar kunskapen i kroppen genom lek och rörelse tillsammans i gruppen, upplever med sina sinnen. Fokuserar på skrivning och läsning först i åk 4-5.
- jobbar med gruppen, att vi är i en social gemenskap. En möjlig tillhörighet skapas
Detta i kontrast till mina tidigare erferenheter av skolan och kanske framförallt från min vfuskola eftersom jag varit där de sissta två och ett halvt åren. Jag ser en skola där de olika ämnena är frånskilda från vartannat och undervisningen inte hänger samman. Det är alldeles för lite kommunikation mellan lärare. Saknas en gemensam tanke, en levade diskussion kring - hur ser de på lärande; vad som är viktigt att lära ut; vilka beteenden
Nyckelbegrepp
långsamhet
reflektion
eftertanke
återkoppling
tillhörighet - gruppen - sociokulturell lärandeteori