I en miljö som Antarktis, snölandskap.
Jag har tittat på Planet Earth om berglandskap. Där är allt liv utelämnat till att bara överleva. Snöleopaderna jagar bockar för sin föda. De lever ett hårt liv där kampen för födan inte alltid leder till tillfredställelse. Motstånd. Tystnad. Se det man har och är tacksam. Koppling till barnen i skolan. Behöver man vara utsatt för att uppskatta och se det man har? Ja jag tror det.
Jag skall även se Planet Earths film om islandskap.
Jag har nyligen läst som kvällssaga för Alma, "Med Espen i polarisen". Den handlar om en tioårig pojke som får följa med sin pappa på en expedition till Antarktis. Pappan är forskare och studerar isbjörnar. De möter många isbjörnar och fåglar, som de märker. Historien är en sann historia och det är Espens pappa som skrivit boken. Pojken som är tio år vid resan är bara några år äldre än jag.
Boken gjorde starkt intryck på mig.
Med vissa sår går livet vidare och är möjligt att stålt fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar