torsdag 22 januari 2009
Ett tag sedan sisst!
Börjat jobba, dagarna bara rusar fram, en vecka är så kort och snart är det torsdag igen och igen och igen. Hur det är på jobbet kommer jag inte prata så mycket om här eftersom det jag skriver är offentligt. Min dotter ligger i sängen och försöker sova och jag har precis skickat iväg min examensuppsats. Jag skall ta vara på kvällen och vila mig lite. God natt och en varm och mjuk kram.
torsdag 11 december 2008
Jag tror jag har det....... för andra gången
Kärnan i mitt arbete.
Under min vistelse på Meditationscentret upplevde jag att jag kunde vila i mina arbetsuppgifter, i stortsätt hur jobbigt jag än hade det. Jag kunde luta mig mot den tydliga struktur som fanns. Min främsta uppgift var att duka fram och duka av, göra te, diska, torka bord. Jag fanns i en gemenskap ett sammanhang, jag hade min roll, andra var beroende av mitt arbete. Hur enkel min uppgift kunde tyckas vara, så var den viktig. Om jag inte var där och arbetade (servade meditatörerna) skulle de inte kunna vara där och meditera. Min insats var viktig. Det tänker jag spelar stor roll. Hur kan vi få eleverna i skolan att känna att det spelar roll att just de är där?, och att de behövs? Att jobba ihop klassen till en grupp, att tillhöra en grupp. Om de får ingå i ett sammanhang där varje individ har sin plats, och ger till gruppen. Det är en del i det hela, en annan är att det gavs tydliga beskrivningar på vad som förväntades av mig. Jag fick veta att det var just det här jag skulle göra. Jag underkastade mig uppgiften och den strukturen. Jag gjorde mitt arbete väl. Med tiden började jag effektivisera mitt arbete, ordningen på när jag gjorde vad. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag kunde vara närvarande i det jag gjorde. Detta växte till att jag varje morgon klockan 05.25 gick med gott mod till köket för att börja dagens arbete. Jag visste vem jag skulle träffa i köket. Jag visste vad som skulle göras och i vilken ordning. Det fanns kartor över hur jag skulle placera all mat, en karta för frukost, en för lunch och en för kvällsteet. Jag upplevde det så vilsamt. När jag var upptagen av mina känslor eller tankar eller kände motstånd så blev jag, igen och igen uppfångad och vägledd till det jag skulle göra. med hjälp av den tydliga struktur som fanns. Under dessa tio dagar underkastade mig min uppgift (nämnde ovan) och den struktur och schemat. Jag tänker att eleverna i skolan väljer inte själva om de vill gå i skolan eller inte. Vi har skolplikt i Sverige men vad de dock väljer är vad de gör av den tid som de är tvingade att vara i skolan. Det är deras val. Och det tänker jag att jag som lärare är viktigt att göra tydligt för dem. Ja, det kommer innebära hårt arbete men de kommer också få mycket tillbaks. Jag känner mig som mattematikläraren i serien 9A.
Under min vistelse på Meditationscentret upplevde jag att jag kunde vila i mina arbetsuppgifter, i stortsätt hur jobbigt jag än hade det. Jag kunde luta mig mot den tydliga struktur som fanns. Min främsta uppgift var att duka fram och duka av, göra te, diska, torka bord. Jag fanns i en gemenskap ett sammanhang, jag hade min roll, andra var beroende av mitt arbete. Hur enkel min uppgift kunde tyckas vara, så var den viktig. Om jag inte var där och arbetade (servade meditatörerna) skulle de inte kunna vara där och meditera. Min insats var viktig. Det tänker jag spelar stor roll. Hur kan vi få eleverna i skolan att känna att det spelar roll att just de är där?, och att de behövs? Att jobba ihop klassen till en grupp, att tillhöra en grupp. Om de får ingå i ett sammanhang där varje individ har sin plats, och ger till gruppen. Det är en del i det hela, en annan är att det gavs tydliga beskrivningar på vad som förväntades av mig. Jag fick veta att det var just det här jag skulle göra. Jag underkastade mig uppgiften och den strukturen. Jag gjorde mitt arbete väl. Med tiden började jag effektivisera mitt arbete, ordningen på när jag gjorde vad. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag kunde vara närvarande i det jag gjorde. Detta växte till att jag varje morgon klockan 05.25 gick med gott mod till köket för att börja dagens arbete. Jag visste vem jag skulle träffa i köket. Jag visste vad som skulle göras och i vilken ordning. Det fanns kartor över hur jag skulle placera all mat, en karta för frukost, en för lunch och en för kvällsteet. Jag upplevde det så vilsamt. När jag var upptagen av mina känslor eller tankar eller kände motstånd så blev jag, igen och igen uppfångad och vägledd till det jag skulle göra. med hjälp av den tydliga struktur som fanns. Under dessa tio dagar underkastade mig min uppgift (nämnde ovan) och den struktur och schemat. Jag tänker att eleverna i skolan väljer inte själva om de vill gå i skolan eller inte. Vi har skolplikt i Sverige men vad de dock väljer är vad de gör av den tid som de är tvingade att vara i skolan. Det är deras val. Och det tänker jag att jag som lärare är viktigt att göra tydligt för dem. Ja, det kommer innebära hårt arbete men de kommer också få mycket tillbaks. Jag känner mig som mattematikläraren i serien 9A.
Jag skickade ut den bloggtext som jag skrev 1 dec till er andra i min grupp som gestaltar och till mina lärare. Jag kände att det jag varit med om inte gick att säga med några få ord och att jag ville dela det mer er. Bloggandet och mina tanlar stannade i mitt huvud och hade svårt att ta form. Därför skickade jag ut texten som jag skrev efter meditationsretreaten.
Jag har fått svar från några och det är jag jätte tacksam för. Det händer något när jag vet att ni har läst. Jag känner mig nog sedd. Tack!
Här nedan är den text jag skickade tillbaks till de som skickat komentarer. De hamnade på min mail. Kanske skall jag publicera dem (komentarerna) också. De skickades på bloggen.
Hej!
Vad skönt det är att ni har läst min text!
Ja vad skall jag göra av det här. Jag har ju nu kommit in på vad formen, strukturen, ramarna kan påverka motivation och leda till meningsskapande. Varje dag gjorde jag samma sak, ändå tröttnade jag inte. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag visste att det här är min uppgift. Jag gjorde den mycket bra. Sedan hände massor av andra saker utöver, det gjorde vi oxå. Det fanns en tillfredställelse och jag kände en mening med mitt (ritual) fram och bortdukande...osv. Det funderar jag nu över om jag kan använda mig av i skolan. Om jag ger tydliga ramar i bildundervisningen. Visar på kärnan. Detta lilla det är det ni skall göra, det är det bildundervisningen går ut på. Och sedan återkoppla dithän om och om igen. Det är detta ni har gjort. Ser ni? Kan då elever känna motivation och anstränga sig i skolan, för dem själva och deras utveckling? Kan de då känna att skolan berör dem och är meningsfull?
Tack en en gång för era tankar!!!
Jag har fått svar från några och det är jag jätte tacksam för. Det händer något när jag vet att ni har läst. Jag känner mig nog sedd. Tack!
Här nedan är den text jag skickade tillbaks till de som skickat komentarer. De hamnade på min mail. Kanske skall jag publicera dem (komentarerna) också. De skickades på bloggen.
Hej!
Vad skönt det är att ni har läst min text!
Ja vad skall jag göra av det här. Jag har ju nu kommit in på vad formen, strukturen, ramarna kan påverka motivation och leda till meningsskapande. Varje dag gjorde jag samma sak, ändå tröttnade jag inte. Jag hushöll med min energi och kraft. Jag visste att det här är min uppgift. Jag gjorde den mycket bra. Sedan hände massor av andra saker utöver, det gjorde vi oxå. Det fanns en tillfredställelse och jag kände en mening med mitt (ritual) fram och bortdukande...osv. Det funderar jag nu över om jag kan använda mig av i skolan. Om jag ger tydliga ramar i bildundervisningen. Visar på kärnan. Detta lilla det är det ni skall göra, det är det bildundervisningen går ut på. Och sedan återkoppla dithän om och om igen. Det är detta ni har gjort. Ser ni? Kan då elever känna motivation och anstränga sig i skolan, för dem själva och deras utveckling? Kan de då känna att skolan berör dem och är meningsfull?
Tack en en gång för era tankar!!!
onsdag 10 december 2008
Kunskapskanalen - Alternativ medicin -meditation
Just tittat på Kunskapskanalen och Kathy Sykes som undersökt hos en rad olika människor vad meditation gör med oss. Resan gick mellan Nepal, USA och England. Hon träffade människor som har fått hjälp av olika slag mot sjukdomar och depression hon besökte ett kloster, communitys men också olika hjärnforskare, neurologer (nervsystemet) och tog del av tidigare foskning av ämnet. För att ta reda om man kan med vetenskapligmetod bevisa att förändringar sker, att vi förändras om vi mediterar och vad som i så fall förändras.
När vi lär oss nya saker förändras hjärnvävnaden, som tex. jonglering. Neuroplastisitet.
Det kan vi göra hela livet.
Ja hon kom fram till att vi kan förändra hjärnan genom tankar - meditation
Hjärnbalken får en annan struktur. I insulära loben(vet inte om det alls stavas så), är det området i hjärnan som behandlar bla. våra känslor, minne. De har sett att förändringar sker när man mediterar.
De menar på att det påverkar vår konsentration, blir mer avslappnade, lugnare, stabilare, bättre kontroll över våra känslor, mer tillfreds, lyckligare. En bättre människa.
På en community mediterade de två gånger per dag under skoldagen.
Hon pratade också om livsstilen, kost och motion som påverkar vår hälsa.
När vi lär oss nya saker förändras hjärnvävnaden, som tex. jonglering. Neuroplastisitet.
Det kan vi göra hela livet.
Ja hon kom fram till att vi kan förändra hjärnan genom tankar - meditation
Hjärnbalken får en annan struktur. I insulära loben(vet inte om det alls stavas så), är det området i hjärnan som behandlar bla. våra känslor, minne. De har sett att förändringar sker när man mediterar.
De menar på att det påverkar vår konsentration, blir mer avslappnade, lugnare, stabilare, bättre kontroll över våra känslor, mer tillfreds, lyckligare. En bättre människa.
På en community mediterade de två gånger per dag under skoldagen.
Hon pratade också om livsstilen, kost och motion som påverkar vår hälsa.
Nytt försök att få igång bloggandet igen.
Här nedan är några smakprov på mitt torftiga försök att göra skuggteater. Bilderna är tagna med min mobilkamera. Denna tanken med skuggteater har jag haft länge nu, sedan meditationen. Kanske är det så att iden känns passe när jag väl skulle göra den. Viste inte vad jag skulle göra, det blev fult, kände mig villrådig och lite besviken. Vad flickan och hundarna har med mitt projekt och göra....vet inte, ville bara göra något för att se hur det skulle kunna se ut.
Här nedan är några smakprov på mitt torftiga försök att göra skuggteater. Bilderna är tagna med min mobilkamera. Denna tanken med skuggteater har jag haft länge nu, sedan meditationen. Kanske är det så att iden känns passe när jag väl skulle göra den. Viste inte vad jag skulle göra, det blev fult, kände mig villrådig och lite besviken. Vad flickan och hundarna har med mitt projekt och göra....vet inte, ville bara göra något för att se hur det skulle kunna se ut.
måndag 1 december 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
